maj 28, 2020 by Tess

Mitt ute i skogen

Det är först nu jag börjar inse hur långt ute i skogen jag bor.

Jag har hela tiden tänkt att med 2 h till Sundsvall så är det ju ändå inte så farligt. Men shit vad jobbigt det är att köra 2 h enkel resa, genom skog, skog och ännu mer skog.

Första delen på 331, om man räknar hemifrån, är ändå rätt ok. Man kör längs med den vindlande Faxälven och det är vackert att se alla husen och hagarna som bitvis ligger intill stup. Det är rediga backar, ibland är man i höjd med vattnet, ibland långt, långt ovanför.

Sen byter man väg, kör en snutt på väg 87, för att sedan fortsätta på 331 lite längre bort. Den sista delen tar en till strax före Timrå, härifrån sett. Den vägen är en timme skog. Det är tröttsamt och mördande trist att köra.

När man sen kommer ut vid Timrå är det inte långt till Timrå C och kanske ytterligare en kvart till Birsta, där ALLA butiker finns.

Det är inte så att man bara åker och shoppar sig lite.

Lite närmare har vi Sollefteå. Där var vi på besök igår. Sollefteå en solig onsdag runt 15 är en ganska död stad. Många butiker har Coronastängt. Vi besökte granngården, som så klart inte hade det vi behövde i lager och Jysk, som inte heller hade det jag var ute efter i lager. SUCK!

Så det blev ett besök på Bolaget, som hade allt möjligt gott. Vill man va säker på att komma hem med nåt i påsen så är det väl dit man ska åka. Avslutningsvis besökte vi Ica Kvantum. Jag passade på att köpa med mig lite matvaror.

Närmast oss ligger Ramsele, 2 mil bort. Det tar ca 20 minuter att köra. I Ramsele har vi OKQ8 med en välfylld butik, Ica Nära, också välfyllt, Bolaget, en grillkiosk och en pizzeria.

Tur att allt numer går att beställa över internet. Paketen hämtar vi ut på Macken.

När man bosätter sig så här, 60 mil från allt man är bekant med och mitt ute i skogen, kan man ju tro att man hamnat i världens ände. Men se där har man fel. Här i Ramsele bor en fröken från en ungdomsgård, där barnen hängde i tonåren.